Min farfar hette Allan Englund och han arbetade hela sitt liv som stenhuggare. Ett yrke han ärvt av sin far som ärvt det av sin far…

När han gick bort, 98 år gammal var han övertygad om att han skulle bli den sista i släkten att “knacka i sten”(se artikeln ovan) .

Varken min pappa eller någon annan av hans fem syskon valde att följa i farfars fotspår och hans verktyg blev liggandes i en lada, långt upp i de värmländska finnskogarna. Själv tyckte jag att det kändes oerhört sorgligt att låta detta uråldriga hantverk gå i graven med honom.
Samtidigt bodde jag då i en liten lägenhet på fjärde våningen i Kalmar, långt bort från ett liv som gjorde det möjligt att drömma om att få arbeta i sten.

Men så tog livet plötsligt en annan riktning! Världen sveptes in i en pandemi och vi fick ett barn som inte sov. I samma veva flyttade vi till min mans hemby på Öland, där hans far ägde ett berg av sten och jag längtade allt mer bort från ett liv vid tangentbordet.

Turligt nog kände jag faktiskt en annan yrkesverksam stenhuggare. En konstnär vid namn Anders Thorlin, som jag lärt känna under min gymnasietid på Gotland.

Sommaren 2022 lånade jag med några av farfars verktyg för att lära mig grunden i hantverket. Stenen som material fick mig på fall direkt. Att hugga kändes som att komma hem. Där och då föddes drömmen. En dröm om att en dag faktiskt få jobba med sten på heltid.

Det meditativa i “knackandet” i kombination med varje stens unika hemligheter och oförutsägbarhet triggade min fantasi och skaparlust.

Jag dammade av fler av verktygen där uppe i ladan och fick tillåtelse att låna med dessa hem till Öland. Verktygen kompletterades med nya marmorverktyg och tillsammans med Karin Nilsdotter byggde jag upp en stenhytta i vår by. Strax därefter anslöt sig skulptören Clara Sörnäs och tillsammans bildade vi skulpturkollektivet Stenhuggarkvinnor.

Hösten 2024 blev jag antagen till den öländska Kulturinkubator på Capellagården och bestämde mig därmed för att satsa helhjärtat på min stenkonst.

I dag arbetar jag heltid som skulptör och farfars gamla mejslar får åter arbeta för fullt!

…